Akut neurokirurgi Flashcards Preview

Neurologi > Akut neurokirurgi > Flashcards

Flashcards in Akut neurokirurgi Deck (52)
Loading flashcards...
1
Q

Hur vanligt är det med skallskador som behöver akut neurokirurgi?
Vilket kön ffa?
3 orsaker

A

300-500 per år i Sverige (av totalt 20 000 skallskador)

Män
Fallolyckor, trafikolyckor, våld

2
Q

Vad är det som ger upphov till problem vid en blödning i hjärnan?

A

Tryckstegringen.

3
Q

Beskriv initial kompensationsmekanism vid intracerebral blödning?

A

Intrakraniell volym konstant.
Vid tillkomst av blod (eller tumör etc) minskar likvorvolym och venös volym genom att det “trycks ut” ur skallkaviteten.
Kallar monroe-kellie-doktrinen

4
Q

Hur varierar kompensationsmekanismen vid intracerebral volymökning, med ålder?

A

Äldre har mindre hjärna = mer likvor = kan kompensera mer

5
Q

Vilka är de tre faserna på “tryck-volymskurvan” vid intracerebral volymsökning

A
  1. Kompenserad situation = likvor och blod trängs undan = ICP normalt
  2. Övergångsfas = kompensationsmekanismerna börjar ta slut. Mer expansion kommer ge tryckstegring.
  3. Okompenserad = expansivitet ger kraftig tryckstegring av ICP
6
Q

Symtom vid transtentoriell herniering?

A

En stor ljusstel pupill ipsilat (pga tryck på KN III)

Sjunkande medvetande

kontralateral hemipares (tryck på cerebral pedunkel)

Ev också infarkt av PCA pga tryck på kärlet

7
Q

Symtom vid foramen-magnum-inklämning (tonsillherniering)?

A

Andningspåverkan pga tryck på MO

Cushingreflex = högt BP och bradykardi

8
Q

Vad ska man tänka om man har symtom som vid tonsillherniering, men inte samtida symtom av transtentoriell herniering?

A

Cerebellär blödning!

9
Q

Generellt bra grej att tänka på vid sjunkande medvetandegrad (och ökande RLS)?

A

Tillkalla narkos! Från typ RLS4 uppåt

10
Q

5 saker att ta med i ett akut handläggande av ett neurotrauma på akuten?

Ytterligare en viktig sak att tänka på?

A
  1. ABCDE
  2. Intoxprover
  3. Blödningsstatus - PK, APTT, TPK
  4. CT (trauma-CT eller CT-hjärna/halsrygg)
  5. Tillkalla neurokirurg

Beakta att person med neurotrauma också kan ha halsryggskada!

11
Q

Varför är det farligt för en patient med skallskada att ha lågt blodtryck?

A

MInskad (>utebliven) perfusion!
CPP = MAP - ICP

Högt ICP kräver högre MAP för att upprätthålla

12
Q

7 saker man ska försöka förebygga, för att förhindra “secondary insults” hos en pat med neurotrauma?

A
  1. Hypotoni (<90 mmHg)
  2. Hypoxi (<6 kPa)
  3. Högt ICP (>20)
  4. Lågt CPP (<60)
  5. Hyponatremi (<135)
  6. Feber (>38 grader)
  7. Kramper
13
Q

5 sätt att sänka ICP?

A
  1. Höj huvudända
  2. Hyperventilera
  3. Mannitol
  4. Narkos
    - testa först midazolam
    - sedan sövning ev (burst supression)
  5. Operation (eller dränage)
14
Q

2 lägen då V-drän är indicerat vid ett neurotrauma? Vad är det?

A

Intrakraniell tryckmätare.

  1. RLS 4 eller högre = då medvetandegrad inte kan följas.
  2. Om man ej förväntar att pat kommer kunna vakna / extuberas
15
Q

Vad är en hjärnkontussion?

A

En skada på hjärnan som oftast orsakas av acceleration/deceleration - typ där man slår i skallen - och som kan liknas vid ett blåmärke på/i hjärnan. Man får en skada som ger blodansamling, och ofta central ichemi och/eller omliggande ödem.

16
Q

Vilka delar av hjärnan skadas normalt/oftast vid kontussion? Varför?

A

Ffa frontalloberna (undersidorna) och temporalloberna (främre delarna). Detta för att främre och mellersta skallgroparna är ruggliga. Då hjärnan slungas fram/bak till följs av trauma är risken att slå i och skadas här störst.

17
Q

Hur lång kan vårdtiden förväntas bli vid en hjärnkontussion? Varför?

A

Åtminstone >3 dagar. Skadan progredierar ofta med hjärnsvullnad, och denna är mest uttalad dag 2-3.
= Dumt att skicka hem en sådan patient tidigare än så!

18
Q

Vilken typ av blödning är normalt ett subduralhematom? Vanlig orsak?

A

Venös. Ofta pga sönderslitna bryggvener - till följd av våld eller kontussion.

Vanligare hos äldre!

19
Q

Radiologiskt utseende för SDH?

A

Blödningen sprider generellt ut sig längs hela konvexiteten

20
Q

Åtgärd vid akut SDH?

A

Traumalamblå (operativt), där man öppnar skallben och dura, så att man kan plocka ut koaglet. I vissa fall väntar man med att sätta tillbaka dura och ben, så att hjärnan får svälla av.

21
Q

Varför funkar det inte att bara borra hål på huvudet och tömma ut blodet vid ett SDH?

A

Generellt gäller för blödningar i huvudet att de på grund av mottrycket i skallen koagulerar fort. Koaglet blir som en gelé, som ej går att tappa ut. Ännu mer logiskt med SDH, som är venös.

22
Q

Hur fungerar kranotomi som behandling, vid trauma som resulterat i terapiresistent ICP? (som alltså inte sjunker)

A

Man har testat metoden, och det ger fler överlevare, men inte bättre recovery = görs därför sällan.

23
Q

Behandling vid kroniskt SDH?

A

Ibland kan expektans vara att föredra, då det kan gå i regress.
Expektans om asymtomatisk patient, annars mindre kraniotomi.

24
Q

Varför tenderar kroniska SDH att progrediera?

A

Ökad fibrinolytisk aktivitet i blodansamlingen tenderar ofta skapa nya blödningar.

25
Q

Tre riskfaktorer för subduralblödning?

A
  • Hög ålder
  • Nedsatt koagulationsförmåga
  • Sjukdomar som innebär ökad fallrisk
26
Q

3 symtom vid aSDH?

A
  • Kraftig huvudvärk
  • Illamående och kräkningar
  • Fokalneurologiska bortfall
  • Sjunkande medvetandegrad
27
Q

3 symtom vid kroniskt SDH?

A
  • Huvudvärk
  • Kräkningar
  • Fokalneurologiska bortfall - i regel lateraliserade
  • Demens/tilltagande konfusion

Symtomdebut i regel veckor efter skadetillfället, och långsamt progredierande!

Detta är ofta en svår diagnos att ställa kliniskt = DT på vida indikationer!

28
Q

Utredning vid misstänkt SHD?

A

CT-hjärna!

29
Q

Radiologiskt utseende vid EDH?

A

Linsform!

30
Q

Symtom vid EDH? (6)

A

Oftast anamnes på skalltrauma och medvetandesänkning (/-förlust) i samband med detta. Därefter symtomfriepisod, och sedan symtom;

  • Sjunkande medvetande
  • Huvudvärk
  • Kräkningar
  • Kramper
  • Fokalneurologiska bortfall
  • Inklämningssymtom
31
Q

Behandling av EDH?

A

Neurokirurgiskt - utrymning.

Innan dess, hyperventilering > mannitol etc.

32
Q

Utredning vid misstänkt EDH?

A

CT!

33
Q

Behandling av EDH?

A

Neurokirurgiskt - utrymning. Oftast traumalambå. Storleken på blödningen avgör operationsindikation.

Innan dess, hyperventilering > mannitol etc.

34
Q

I vilken ålder är EDH generellt vanligare? Varför?

A

Hos barn och yngre - i regel till följd av trauma.

Detta då duran inte sitter fast lika hårt i kraniet hos yngre, som hos äldre.

35
Q

Mortalitet vid EDH?

A

40%.

Beror mycket på tid till kirurgi;
<4h: 30%
>4h: 90%

36
Q

Skallbasfrakturer kräver sällan operation. Nämn 3 tillfällen då man bör agera med diagnostik/behandling?

A
  1. Vid engagemang av sinus - ex vid intrakraniell luft, eller vid likvorläckage: Frikostighet med antibiotika.
  2. Fraktur genom carotiskanalen: CT-angio för att utesluta kärldissektion
  3. Likvorläckage >5-7 dagar = invasiv åtgärd.
37
Q

Vilka farmakologiska åtgärder ser man ffa på NIVA? (3)

A
  • Sedering för sänkning av hjärnans metabolism
  • Smärtlindring (att bara söva utan smärtlindring kan resultera i högt BP etc)
  • Specifik antiödemterapi (koll på vätska, elektrolyter etc)
38
Q

Vad är DAI?

Orsak?

A

Diffus axonal skada (injury).

Slungning till följd av acceleration/deceleration, och rotation. Ofta höghastighetsolyckor.

Resulterar i att vita banorna vrids och dras > cytoskelett i axoner skadas > reaktiva processer och skada > axonal bulb

39
Q

Varför är det svårt att utreda en DAI?

A

CT kan vara normal, trots RLS 6-7

Kan ses med MR! (Vi vet dock ej om det finns fall vi ej ser med MR)

40
Q

3 stadier av DAI?

A
  1. Subkortikalt
  2. Innefattar corpus callosum
  3. I hjärnstam

1 bäst prognos, 3 sämst.

41
Q

Utseende av DAI på röntgen?

A

Ser ut som artefakter i övergången mellan grå och vit substans, och i utsatta delar

42
Q

Om en pat med sannolik hjärnblödning står på waran, hur ska man göra då?

A

Direkt ge 1500E Ocplex dirr, redan innan man fått svar på blödningsprover.
Det tar tid för detta att gå in, så svaret kommer under tiden.

43
Q

Vilken typ av blödning är en SAB? Vanlig orsak?

A

Arteriell.

  • Aneurysm som brister i 75% av fallen. Dessa ofta i förgrening till circulus willisi.
  • AV-missbildningar

(Dessa är spontana, SAB kan också vara traumatisk)

44
Q

Symtom vid SAB?

A
  • Åskknallshuvudvärk med utstrålning i nacken (nackstyvhet uppkommer efter 3-12h)
  • Illamående och kräkningar (50% av fall)
  • Ljusskygghet.
  • Ögonbottenblödningar, papillödem.
  • Påverkat AT

Kommer akut, symtommax inom 1 minut.

45
Q

Utredning vid SAB?

A

Akut CT!
Om blank CT > LP (tidigast 6h efter symtomdebut)

CT har känslighet >98% inom 48h.

Om blödning konstateras > CT-angio eller vanlig angio, för att hitta blödningskälla.

46
Q

Radiologiskt utseende för SAB?

A

White Crab of death pga blod i cisterner.

47
Q

Behandling av SAB?

A

Aneurysm = coiling (elle r kirurgiskt med stjältligatur)

Ventrikeldrän vid ev hydrocephalus

Innan behandlingen:

  • Övervaka
  • Smärtlindra (annars stigande BP)
  • Tranexamsyra för att minska risk för reblödning.
48
Q

Vad är Warning Leak vid SAB?

A

En episod av symtom ett tag innan (dagar-veckor) det att SAB sker på riktigt - ger symtom, ofta i form av kraftig huvudvärk.

49
Q

3 viktiga komplikationer man är rädd för vid SAB? Åtgärder för att förhindra dessa?

A
  1. Hydrocephalus (koagel täpper igen cirkulation) = sätt in drän.
  2. Cerebral vasospasm som ger ischemi (blod utanför kärlen retar dem). Störst risk dag 3-8. = Nimotop (Ca-kanalblockare)
  3. Re-blödning (störst risk närmaste dagarna, 50% inom 6 mån)
50
Q

Hur dödligt är första SAB-anfall?

A

46% dör inom 30 dagar.
15-30% dör vid insjuknandet.

2/3 överlever, och av dem blir:
1/3 bra, 1/3 helt ok, 1/3 vegetativa

51
Q

Hur dödliga är upprepade SAB-anfall?

A

2a: 50% mortalitet
3e: 90-100% mortalitet.

52
Q

Vilka drabbad ffa av SAB?

A

Högst incidens mellan 55-60 år.