Epitel Och Körtlar Flashcards Preview

Histologi > Epitel Och Körtlar > Flashcards

Flashcards in Epitel Och Körtlar Deck (26)
Loading flashcards...
0
Q

Vad är bindväv?

A

Vävnad som håller ihop annan vävnad, samt vissa immunologiska funktioner.
Ex. Ben, brosk, fettväv och blod.

1
Q

Var är epitel?

A

Vävnad som täcker alla ytor i kroppen.

Ex. Körtelepitel, sinnesepitel och myoepitel.

2
Q

Ge exempel på muskelvävnad.

A

Skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur.

3
Q

Vad är nervävnad?

A

Vävnad som bygger upp nerver.

4
Q

Vad är parenkym vävnad?

A

Vävnad som uppfyller den organspecifika funktionen i organet.
Ex. Hepatocyterna i levern.

5
Q

Beskriv karakteristiska för epitel.

A
  • Bildas av alla tre groddblad.
  • Står på basalmembran
  • Har en apikal(mot lumen), basal(mot basalmembranet och två laterala sidor(mot andra epitelceller)
  • Sammanlänkade med junctions
  • Utför kemiska aktiviteter i kroppen: absorption, sekretion och proteinsyntes.
  • Saknar blodkärl och lymfkärl
  • Har nerver
6
Q

Beskriv enkelskiktat epitel.

A

Används för transport: antingen transcellulär (sker genom tunna epitel) eller paracellulär (sker genom tjocka epitel, bredvid cellerna)

Ex. Enskiktat skivepitel: Liknar stekt ägg. O2, CO2 och glukos transporteras genom. Ex. Endotel, njuren, hjärtsäcken, bukhinnan.

Ex. Enskiktat kubisk epitel: Liknar gatustenar. Tjockare och mer komplicerad transport. Ex. Njurtubuli, körtlar, plexus choroideus.

Ex. Enskiktat cylinderepitel: Står framförallt för absorption av näringsämnen i tarmarna

7
Q

Beskriv flerskiktat epitel.

A

Står mot mekaniskt tryck och skydd.
Ingen transport genom dessa.
Oförhornat skivepitel: kubisk format i botten och blir plattare ju längre upp man kommer. Ex. vagina, analkanalen.

Förhornat plattepitel: samma egenskaper som oförhornat, men finns framförallt i hud och delar av munhålan.

Flerskiktat kubisk epitel: fortsätter vara kubisk i högre lager. Dessa bygger upp en vägg i ex. Svettkörtelgångar

8
Q

Vad menas med förhorning?

A

Cellen genomgår modifierad apoptos.

9
Q

Beskriv flerradig (pseudo-stratified) epitel.

A

Specialiserad epitel. Karaktäriseras av att de står på basalmembran, men att vissa inte når upp till ytan. De som når upp har cilier apikalt.
Ex. luftvägar (trachea), manliga ocj kvinnliga UG.

10
Q

Beskriv övergångs (transitional) epitel.

A

Specialiserad epitel som är töjbar och hittas i urinvägarna. Liknar flerskiktat.

11
Q

Vad är microvilli? Ge exempel på en sådan.

A

Används för att förstora en yta, uppbyggda av Aktin. Finns i tarmen.
Ex. Stereocilier, dessa är längre och förgrenade och finns i bitestiklarna.

12
Q

Vad är cilier? Vad är en primär cilie? Ge ett exempel på sådan.

A

Uppbyggda av mikrotubuli. En primär cilie är en enda cilie som kan finnas i specialiserade celler i våra sinnesorgan. Återfinns i äggledare, trachea.
Ex. Kinocilier som finns i våra hårceller i innerörat.

13
Q

Vad är en occluding junctions?

A

Bildar tight junctions med cellers laterala sidor. Ser ut som ringar runt cellen, området där denna junction finns kallas för zonula occludens och är uppbyggda av claudiner.
Dessa tight junctions finns i tarmkanalen för att förhindra transcellulär transport över epitelcellerna.
Zonula= bälte

14
Q

Vad är adherens junctions?

A

Förbinder också celler, men styr inte den intercellulära transporten som tight junctions. Zonula adherens kallas denna junction och bildar en ring runt cellen som binder ihop den med andra celler. Uppbyggd av cadheriner och bidrar till mekanisk hållfasthet.

15
Q

Vad är mocula adherens? Vad är hemidesmosomer?

A

Desmosomer som är punktförbindelser mellan celler.

Hemidesmosomer är punkter som fäster cellen basalt på basalmembranet.

16
Q

Vad är gap junctions? Vad finns de?

A

Nexus. Kanaler som har bildats mellan två olika celler. Dessa finns bland annat i muskelceller (ex. glatt). Används endast för kommunikation och är uppbyggt av connexiner.

17
Q

Beskriv basalmembranet: uppbyggnad samt funktion.

A

Funktion: en yta som skiljer epitelceller mot den underliggande bindväven.
Uppbyggnad: Består av kollagen och glykoproteiner.
Består av lamina basalis (uppbyggt av laminin och kollagen IV) och lamina retikularis (uppbyggt av kollagen III). Dessa två lager utgör basalmembranet.

Förbundet till epitelcellerna genom hemidesmosomer samt focal adhesions.
Tillverkas autonomt av epitelcellerna.

18
Q

Vad heter intermediärfilamenten i respektive vävnad?

  1. Muskelceller
  2. Bindvävsceller
  3. Astrocyter
  4. Nervceller
  5. Epitelceller
A
  1. Muskel: Desminer
  2. Bindväv: Vimentin
  3. Astrocyter: GFAP
  4. Neuro: Neurofilament
  5. Cytokeratin
19
Q

Vad är en körtel och vad är de uppbyggda av?

A

Bildas av ytepitel. Finns endokrina samt exokrina körtlar.
Exokrina: tömmer ut sitt innehåll apikalt direkt genom ytan eller genom en gång. De sitter kopplade till ytan.
Endokrina: sitter separat från ytepitelet och utsöndrar sitt sekret via bindväv till blodkärlen.

20
Q

Ge exempel på encelliga körtlar.

A

Gobletceller och endokrina celler.

21
Q

Vad finns det för olika formar på körtlar? Beskriv och ge exempel.

A

Tubulära körtlar: finns i tjocktarmen som bildar slem.
Alveolära körtlar: rundande och kan liknas vid droppar. Finns exempelvis i urinröret.
Tubulualveolära körtlar: kombination av ovanstående. Tubulära körtel förgrenar sig till alveolär körtel. Ex. Svettkörtel

22
Q

Vad finns det för olika typer på exokrina sekretion?

A

Merokrin sekretion: vanligast
Apokrin sekretion: återfinns endast i bröstkörtlarna. Det utsöndrade sekretet omges av ett plasmamembran (ex. Fettet i bröstmjölken. Detta är en oekonomisk sekretion då plasmamembranet måste nyskapas hela tiden.
Holokrin sekretion: finns i talgkörtlarna i huden. Cellen fylls med sekret och dör. Hela cellen med sitt innehåll utsöndras.

23
Q

Vad är en seriös körtel?

A

Producerar seröst sekret. Vattnigt och proteinrikt. Ex. Pancreas-saften

24
Q

Vad är muskös körtel?

A

Utsöndrar musköst sekret som är väldigt slemmigt, och kolhydratrikt. Ex. Sekretet från gobletcellerna.

25
Q

Vad är stroma?

A

Stroma är bindvävsdelen som inte är körtelepitel i körteln. Alltså inte den parenkymala delen av körteln (delen som bildar sekret)