Hud- och mjukdelsinfektioner Flashcards Preview

Försvar > Hud- och mjukdelsinfektioner > Flashcards

Flashcards in Hud- och mjukdelsinfektioner Deck (37)
Loading flashcards...
1
Q

Vad är erysipelas?

A

Infektion i underhuden.

2
Q

Vilka patogener orsakar erysipelas?

A

Betahemolytiska streptokocker, oftast grupp A-streptokocker, men i sällsynta fall även S. aureus.

3
Q

Vilka riskfaktorer finns för erysipelas?

A

Ödem och nedsatt cirkulation ex. vid genomgången körtelutrymning eller venös insufficiens, alternativt hudskada ex. infekterade bensår, eksem, små sår mellan tårna vid ex. svampinfektioner.

4
Q

Hur presenterar sig vanligtvis erysipelas?

A

Snabbt förlopp (annars är det inte rosfeber), kan komma minutsnabbt.

Feber (kan vara hög).

Skarpt avgränsad rodnad.

Oftast ensidig över fot/underben.

Svullnad.

Ömhet.

Inga blåsor.

5
Q

Ska odlingar tas och i så fall hur/när?

A

Odla alltid från ingångsport + blododlingar om feber

6
Q

Hur behandlas rosfeber?

A

Bensyl.pc eller kåvepenin, klindamycin vid allergi. Vid misstanke om staph. aureus ges cefalosporin eller fluklocacillin - odla och byt om ej s. aureus.

Utöver antibiotika: högläge + rita utbredning med tuschpenna för att följa regress.

7
Q

Hur många procent av rosfeber kräver inneliggande vård?

A

10 %

8
Q

Vilka komplikationer kan uppstå?

A

Abscesser.

9
Q

Vad är lymfangit?

A

Inflammation i lymfkanalerna.

10
Q

Hur uppstår denna?

A

Infektion som sprider sig från ett sår inåt mot lymfkörtlarna.

11
Q

Vilka patogener är ansvariga?

A

Oftast streptokocker eller stafylokocker.

12
Q

Hur presenterar det sig?

A

Inflammation som sprider sig som ett rött utslag med en strimma upp mot lymfkörteln.

Oftast ses ett sår eller en abscess distalt om det röda strecket.

Initialt diskreta besvär.

Tilltagande temperaturstegring.

Ömmande lokala adeniter.

13
Q

Hur behandlas lymfangit?

A

Kåvepenin eller Heracillin.

14
Q

Vad är nekrotiserande fasciit en infektion av?

A

Bindvävnad.

15
Q

Vilka patogener är ansvariga?

A

Typiskt GAS men även S. aureus, clostridium perfringens, bacteroides feagilis, vibrio vulnificus, aeromonas hydrophila.

16
Q

Vad är mekanismen bakom denna allvarliga infektion?

A

Utgår ofta från ett sår, t.ex. en stickskada men kan även uppkomma spontant. Infektionen kan starta djupt ner i vävnaden och behöver inte engagera epidermis initialt, vilket kan försvåra diagnosticeringen. Infektionen sprider sig via djupa fascior och engagerar ofta vener och lymfkärl vilket resulterar i ödem. Infektionen leder till tromboser i kärl som försörjer subcutis och dermis vilket ger nekroser. Om infektionen sprider sig djupare än fascian uppstår nekrotiserande myosit

17
Q

Vilka är riskfaktorerna för att utveckla infektionen?

A
Övervikt
Diabetes
Immunsuppression
IV-missbruk
Perifer kärlsjukdom
18
Q

Hur presenterar det sig?

A

Svullnad, rodnad, stark smärta – “Pain out of proportion”
Snabbt insjuknande
Feber, frossa, takykardi, lågt blodtryck, allmänpåverkan

19
Q

Vilka åtgärder ska tas?

A
Blododling
Sårodling
Odling av vävnadsbitar
Direktutstryk, strep-A-test
Följ CK, myoglobin och laktat
20
Q

Hur behandlas tillståndet?

A

Initialt bredspektrumantibiotika (Imipenem + Klindamycin). Klindamycin har fördelen att det hämmar bakteriernas toxinproduktion.

För avsmalning senare: bensyl.pc + klindamycin vid hudfokus
karbapenem + klindamycin vid bukfokus (ex. perineum eller odling på tarmflora)

Behandlas annars som vid sepsis.

Akut och aggressiv kirurgi samt ofta IVA därefter.

21
Q

Vilka komplikationer kan uppstå?

A

Död - sprids fort i fasciaplan, kan även spridas djupare om virulenta bakterier.

Compartmentsyndrom, i senare skede chock och multiorgansvikt.

Toxic shock syndrome (TSS) eller STSS.

22
Q

Vad kännetecknar STSS?

A
Hög feber
Hypotoni
Hudutslag
Organpåverkan(t.ex. nekrotiserande fascit)
Kräkningar och diarré
23
Q

Vad är nekrotiserande myosit?

A

Infektion som går djupt i muskeln och sprider sig vidare väldigt snabbt (timmar). Kallas även gasgangrän då infektion av gasproducerande bakterier kan ge upphov till gas i subcutis.

24
Q

Hur uppkommer infektionen vanligast?

A

Efter trauma eller postoperativt efter tarmkirurgiskt ingrepp.

25
Q

Vilka patogener är ansvariga?

A

C. perfringens
Speticum
S. pyogenes (ovanligt)

26
Q

Hur presenterar det sig?

A

Initialt inga hudförändringar men svullnad, missfärgning och läckage av illaluktande vätska.

Aggressivt förlopp som utvecklas snabbt.

Kraftigt påverkat AT.

Sepsis orsakad av exotoxiner.

27
Q

Hur handläggs tillståndet?

A

Viktigt med akut handläggning och IVA-vård
Antibiotika
Radikal kirurgi för att få bort bakterier, toxiner och död vävnad
Hyperbar syrgas

28
Q

Vad står SSSS för och vad är det för någonting?

A

Staphylococcal scalded skin syndrome - toxiner av stafylokocker som leder till att huden lossnar med smärtor som följd.

29
Q

Vilka drabbas i större utsträckning?

A

Nyfödda
Barn under 6
Äldre med komorbiditeter
Immunsupprimerade

30
Q

Vad är mekanismen bakom hudlossningen?

A

Toxin från S. aureus sprids hematogent från bakteriellt fokus → toxinerna binder till desmosomer → blåsbildning i stratum granulosum → huden lossnar

31
Q

Hur diagnosticeras tillståndet?

A

Klinisk diagnos vid typisk bild, hudbiopsi vid diff.svårigheter, ex. på diff. är tocisk epidermal nekrolys samt pemfigus.

32
Q

Hur behandlas SSSS?

A

IVA + blododling + ekvacillin.

33
Q

Hur är prognosen för tillståndet?

A

Barn: Låg mortalitet, med adekvat behandling läker det ofta utan att ge kvarstående ärrbildning
Vuxna: Hög mortalitet

34
Q

Vilken bakterie orsakar 75 % av infektionsfallen efter katt-eller hundbett?

A

Pasteurella multocida, vid hundbett även risk för s. aurues och canimorsus mm.

35
Q

Vilka ska ges antibiotika direkt när de har bitits oavsett om de hunnit bli sjuka eller ej?

A

Nedsatt immunförsvar
Bett på hand, ansikte, nära led
Djupa skador
Misstanke om engagemang av senskidor

36
Q

Vad ges då för profylax?

A

Amoxicillin och klavulansyra i 10 dagar.

37
Q

Hur handläggs däremot en patient som redan blivit sjuk?

A

Noggrann rengöring av såret
Undvik suturering
Antibiotika - Kåvepenin eller amimox (Flukloxacillin och klindamycin har ingen effekt vid infektion med P. multocida)
Inläggning och i.v antibiotika om påverkad patient. Kontakt med handkirurg vid behov.