EKG

Question 1

Vad representerar P-vågen?

Answer 1

Förmakets depolarisation

Question 2

Vad representerar PQ-tiden?

Answer 2

Tiden det tar för impulsen från sinusknutan till kamrarna

Question 3

Vad representerar QRS-komplexet?

Answer 3

Kamrarnas depolarisation

Question 4

Vad representerar T-vågen?

Answer 4

Kamrarnas repolarisation

Question 5

Vad läser bröstavledningarna kontra extremitetsavledningarna av?

Answer 5

Bröst - transversplanet

Extremitet - frontalplanet

Question 6

Vad ska en normal el-axel vara, och hur läser man av el-axeln?

Answer 6

• 30 till +90
  1. vilken av extrimitetsavledningarna har störst netto utslag? Använd inte om det är aVL/III
  2. Vilken avdelning har nästan +/- 0? gå 90grader åt det håll där kurvan växer

Question 7

Vad är en högerställd el-axel, vad kan det bero på?

Answer 7

> 90 grader

vertikalställt hjärta, HK hypertrofi eller akut HK-belastning –> patologiskt högerställt

Question 8

Vad är en vänsterställd el-axel, vad kan det bero på?

Answer 8

<0 grader, 0 till -30, lätt vänsterställd, vanligt hos små individer med hög diafragma och äldre

Question 9

Var ska man sätta bröstavledningarna?

Answer 9

V1 = I4 dx
V2 = I4 sin
V3 = mellan V2 och V4
V4 = I5 medioclavicularlinjen
V5 = i höjd med V4, främre axillarlinjen
V6 = i höjd med V4, mellersta axillarlinjen

Question 10

Hur ser man att det är sinusrytm?

Answer 10

• P-vågor i rytm delen?
• Är P-vågorna positiva där de ska? (får vara negativa i aVL, I, III)
• Styr P-vågorna kamrarnas aktivering?

Question 11

Vad finns det för ektopiska fokus i förmaken?

Answer 11

• förmaksflimmer
• förmaksfladder
• ventrikulär rytm
• nodal rytm

Question 12

Hur fungerar förmaksflimmer?

Answer 12

Kammarrytm helt oregelbunden, inga p-vågor. Flimmervågor, små, mycket varierande.
Ofta 300-600 flimmervågor/min
Kammarfrekvens också oregelbunden, ofta 100-180 slag/min

Question 13

Hur fungerar förmaksfladder?

Answer 13

Regelbundna vågor –> sågtandsmönster.
Tydligast i avledning II, III, aVF och V1-V3
Blir rundgång, ofta var 4e fladdervåg ner till kamrarna. Förmaksfrekvens ofta 250-350 slag/min

Question 14

Hur fungerar nodal rytm?

Answer 14

Ingen P-våg, alternativt retrograd P-våg före/efter QRS
Regelbunden kammarrytm 40-60slag
Oftast normalt QRS
Kan ske enstaka gång om sinusknutan kortvarigt inte fungerar (nodala ersättningsslag) eller hela tiden (nodal ersättningsrytm)

Question 15

Hur fungerar ventrikulär rytm?

Answer 15

breddökade QRS komplex, impulsen depolariserar kamrarna helt/delvis utanför retledningssystemet –> trögt
frekvensen 20-40 slag/min
ingen relation QRS och förmaksimpulser, alternativ ingen förmaksaktivitet alls

Question 16

Vad menas med bradykardi, och var finns det för bradykardier?

Answer 16

HF < 50slag/min

• Sinusbradykardi, sinusknutan går långsamt både patologiskt och fysiologiskt
• Nodal rytm
• Ventrikulär rytm, ex AV-III
• AV-block II och III

Question 17

Vad är AV-block I?

Answer 17

Överledning förmak –> kammare fördröjs –> PQ-tid förlängs >0.22s
normalt QRS, block i AV-nod (90%), His Bunt (10%)
God prognos, finns även hos annars friska personer

Question 18

Vad är AV-block II?

Answer 18

Mobitz typ 1, Wenckeback:
- PQtid förlängs successivt, tillslut blockeras en förmaksimpuls helt –> QRS faller bort. AV-nod hinner inte repolariseras fullständigt innan nästa impuls –> går trögare
- Var tredje p-våg blockeras = 3:2 blockering, var fjärde = 4:3 blockering
Mobitz typ 2:
- Vissa förmaksimpulser blockeras, PQ-tid konstant
- Allvarligt, kroniskt som kan övergå till AV-III
- 20% hinder i His Bunt, 80% i skänklarna
- Indikation för pacemaker, vid breda QRS även i frånvaro av symtom

Question 19

Vad är AV-block III?

Answer 19

• Inga impulser förmak –> kammare
• Överlever om ersättningsrytm distalt om hindret infaller
• P-vågor, ingen relation till QRS, P-P intervall ofta konstant, ingen hänsyn till QRS
• Isoarytmisk AV-III, kammare och förmak lika takt, simulerar sinusrytm
• Pacemaker om inte orsaken är reversibel

Question 20

Vad kännetecknar ett vänster skänkelbrott?

Answer 20

QRS >0.12
Djup och bred S-våg i V1
Klumpig R-våg i V6

Question 21

Vad kännetecknar ett höger skänkelbrott?

Answer 21

QRS >0.12
R’-våg i V1
Bredare och djupare S-våg i V6

Question 22

Vad är takykardi, och vad finns det för olika takykardier=

Answer 22

HF > 100 slag/min
- Nodal takykardi, ektopiskt fokus i AV-noden eller His bunt var ifrån impulser avfyras
- Ventrikelflimmer, ingen meningsfull kammarkontraktion –> ingen slagvolym –> synkopé –> död om ej defibrillerar
- Ventrikel takykardi, 3 eller fler ventrikulära slag i följd, frekvens mellan 100-250/min oftast >120
Breda QRS

Question 23

Vad finns det för typer av extra slag?

Answer 23

• Supraventrikulära SVES, Ektopiskt fokus i förmaken, avfyrar en impuls som aktiverar förmaken –> kamrarna. Komplett EKG-skvens
  P-vågen infaller tidigare än beräknat och har annorlunda utseende (kan se lika ut), kan vara retrograd. Pausar slaget som skulle kommit, hoppar över ett sinusslag
• Ventrikulära VES, ektopiskt fokus i kamrarna avfyrar impuls som aktiverar kamrarna. Nästa sinusutlösta slag uteblir. Ingen P-våg, breda QRS

Question 24

Hur ska en p-våg se ut?

Answer 24

Normal : positiv i I-aVF och V3-V6. Bredd <120ms/6mm

Höjd <0.3mV/3mm

Question 25

Hur ser en p-våg ut vid VF och HF hypertrofi?

Answer 25

VF - p-mitrale. >120 ms i bredd och/eller stor negativ andel i V1. Kan se M-formad ut HF - p-pulmonale. >0.3mV i höjd

Question 26

Hur stor får PQ-tiden vara?

Answer 26

200ms, ska få plats i två rutor

Question 27

Hur ska QRS-komplexet se ut, och vad kan det bero på om det är breddökat?

Answer 27

``` <100ms = normalt, >120ms = breddökat, kan bero på: - skänkelbrott - pacemaker - kammarutlöst rytm deltavåg ```

Question 28

Hur ser man HK och VK hypertrofi?

Answer 28

``` HK: Amplituder - R>S i V1 - Markerad S i V6 ST-sänkning i HÖsidiga avledningar T-vågs negativiseringar i hö sidiga avledningar Ev högerställd el-axel, ökad QRS bredd VK: Amplituder - R > 12mm i aVL - R> 26mm V5/V6 - R i V5/V6 + S i V1 > 35mm ST-sänkning i vä sidiga avledningar T-vågs negativiseringar vä sidiga avledningar Ev vä ställd el-axel och ökad QRS breddn ```

Question 29

När är det normalt/patologiskt med Q-vågor?

Answer 29

Normalt: - små i extremitets avledningarna - små i V4-V6 - liten i en inferior avledning (II-III) - QS-komplex i V1 och/eller III Patologiska: - Q>40ms - Q > 25% av R-våg i samma avledning - Q-våg i V2 och / eller V3

Question 30

Hur mäter man ST-sträckan?

Answer 30

- Mät sänkning 60ms efter J-punkten, får vara max 0.5mm | - Mät höjning i J-punkten, max 1,5-2mm i V1-V3 och max 1mm i övriga

Question 31

Var får T-vågen vara negativ?

Answer 31

i V1, aVL och III