Neurologisk
undersökning
Mental status
Rörelser och hållning (motorisk funktion, ev ataxi)
Tonus, symmetri och muskelstatus (motorisk funktion)
Kranialnerver
Spinala relexer pannikulus, perianalreflex, bicepsreflex, extensiv karpi radialis, patellarreflex, gastrocnemius, stöt-sträckar tonus.
Smärtkänslighet (sensorisk funktion)
Journalföring vid neurologiska symtom
Anamnes: insättning, progression, main complaint, andra sjkd.
KU: se nedan. Syftar till att lokalisera skadan till avsnitt och UMN (spänd/ataktisk, överdrivna reflexer) eller LMN (flaccid/pares, nedsatta reflexer)
Diagnostik: MDB
Problemlista
Dxx: VITAMIN D
Diagnos
Behandling
Prognos
Lokalisation.
Centralt (cerebrum, cerebellum, hjärnstam, vestibulärt (centralt eller perifert)),
C1-C5,
C6-T2 (pl. brachialis),
T3-L3,
L4-S2 (pl…),
kauda equina,
perifert (neuromuskulärt).
Diagnostik
MDB, röntgen, CT +kontrast, MRI, CSF, EEG, elektrostimulans av muskler, BAER.
Miniumum databas
BP: hematologi, biokemi, elektrolyter, proteiner, Crp/saa, hormoner, ev vitamin b12.
Urinprov: sticka, densitet, protein:crea, cortisol:crea, sediment ev odling vid misstanke aktivt sediment.
Thoraxröntgen
RTG/CT/MR
RTG: indikation:skelettskador samt diskospondylit och förkalkade interkostaldiskar
CT: bättre precision för skelettförändringar, även i näshåla och skalle. Med kontrast kan även mjukdelsförändringar ses, dvs nybildningar som tar upp mer kontrast än omgivande vävnad.
MR: speciellt bra för mjukdelar såsom ryggmärg och hjärna.
Övrig diagnostik
EEG, elektromyografi mäter ledningsförmågan(konduktionen) i perifera nerver till muskler. Bear undersöker hörsel.
Krampanfall.
Kan vara flera olika typer bl a epileptiska kramper (fokala eller generaliserade).
DXX: paroxymal dyskinesi (tex episodic falling hos ckcs, spikes border terrier), paroxymalt beteende, synkope, vestibulär episod, idiopatisk huvudtremor, myoklonus, neuromuskulär kollaps, narkolepsi
Idiopatisk epilepsi.
Def: manifestation av excessiva, synkron, självbegränsand epileptisk aktivitet i nervceller i hjärnan. Beror på låg kramptröskel eller tillfälligt sänkt kramptröskel, eller lesion i hjärnan med hyperaktiva nervceller
Epilepsi typer
Reaktiv epilepsi (metabolisk som vid hypoglycemi eller hepatoencefalopati)
Strukturell epilepsi (lesion i hjärnan)
Idiopatisk epilepsi
Generaliserade anfall
Fokala anfall
Fokala anfall som blir generaliserade (tex vid neoplasi som växer eller ärrbildning i hjärnan)
Epileptiskt anfall faser
Prodromal fas timmar-dagar
Aura hos msk upplevs detta men ej hos djur
Anfall 1-2 min
Postiktal fas min-timmar, förvirring, blindhet, hunger, trött, aggressiv. Ej återställt medvetande
Idiopatisk epilepsi anamnes
signalement inkl ålder vid debut, när kommer anfall vila/ansträngning, varighet, postiktala symtom, medvetande under anfall, autonoma symtom, motoriska symtom, skalltrauma/encefalit, mediciner (tex metronidazol), toxiska substanser, ärftlighet. Gärna film på anfall.
Idiopatisk epilepsi och andra kramptillstånd. Uteslutningsdiagnos hos yngre hundar. Finns tydlig ärftlighet i vissa raser så som labrador, border colli, osv. ACVIM har kommit med nya konsensus kring idoiopatisk epilepsi 2023. Alla individer kan få epileptiska anfall men kramptröskeln varierar mellan individerna och i olika situationer. En individ kan ha tillfälligt sänkt kramptröskel och svarar då på anti-epileptisk behandling, oavsett orsak. Separat tabell för kramper. Ej indikation för MR. Fokala anfall som utvecklas till generaliserade kan tyda på lesion i stor-hjärnan tex neoplasi eller ärrbildning.
Vid kramper som debuterar efter 5 års ålder, misstänk strukturell epilepsi. Indikation för MR.
Idiopatisk epilepsi
klinisk och neurologisk undersökning
Vanligtvis ua utanför anfall, särskilt viktigt med medvetande, hjärt och lungauskultation,
Glöm inte att försöka hitta orsak till sänkt kramptröskel samt trigger.
Idiopatisk epilepsi
Diagnostik
BP: hematologi, leverfunktions, njurfunktion, glukos (fru), elektrolyter (iCa), thyroideastatus.
CT/MRI som strukturell orsak misstänks, annars inte. CSF om reaktiv orsak misstänks. Eller om inte svarar på behandling.
EEG: behöver monitorera under anfall. Kan inte utesluta epilepsi, bara bekräfta det.
Idiopatisk epilepsi
behandling
fenobarbital, imetopoitin (pexion), kaliumbromid levetiracetam (keppra)
Status epilepticus respektive clusterepilepsi
SE: anfall som varar >5 min
Cluster: >2 anfall inom 24 h
>30 min anfall ger skador på hjärnan.
Status epileptikus behandling
Vestibulära syndrom
Signalement
Äldre hund av mindre ras.
Centralt eller perifert tillstånd. Symtom: ataxi och headtilt, nystagmus initialt. Vid dubbelsidigt balanssvårigheter men cirklar inte. Vid perifert är medvetande normalt medan det vid centralt är nedsatt. Perifert har hosisontell nystagmus medan centralt har verktikal. Perifer ofta enbart facialispares då kommer från innerörat medan centralt kommer från hjärnstammen och påverkar flera kranialnerver. Ofta ökad tonus från ena kroppahalvan. Perifert beror på infektion innerörat, tumör/polyp, geriatiskt eller aminoglykosidtoxicitet eller hypotyreos medan central beror på tumör, blödning, meningoencefalit, infarkt eller metronidazolförgiftning. Diagnostik: MR
Behandling: understödjande, kortison, maropitant.
Vestibulärt syndrom anamnes
Huvudlutning, faller åt sidan eller cirkulerar snävt. Ev sjukdomshistoria med otit. Perifert: normalt AT, centralt: nedsatt AT.
Perifert vestibulärt syndrom klinisk undersökning
ataxi, headtilt, nystagmus, AT normalt, normal styrka och posturala reaktioner. EV facialispares/horners, dövhet.
Centralt vestibulärt syndrom
klinisk undersökning
Från hjärnstammen, påverkan kranialnerver (mer än bara facialis). Vertikal nystagmus som ändrar riktning när djuret gör det och upper-motor-neuron-bortfall i benen. Ipsilateral pares, ena sidan svag, andra ökad tonus. Faller åt den sidan skadan sitter
Centralt vestibulärt syndrom
orsaker
Trauma, blödning, granulomatös meningoencefalit, neoplasi, vaskulär infarkt, metronidazol toxicitet.
Vestibulärt syndrom
Diagnostik
Hematologi och biokemi: oftast ua
MR: speciellt viktigt vid centralt vestibulärt syndrom.
Vestibulärt syndrom
Behandling
Maropitant mot illamående, ev stationärvård för vätska och matning.
Ev kortison.