Neurologi Flashcards

(54 cards)

1
Q

Neurologisk
undersökning

A

Mental status
Rörelser och hållning (motorisk funktion, ev ataxi)
Tonus, symmetri och muskelstatus (motorisk funktion)
Kranialnerver
Spinala relexer pannikulus, perianalreflex, bicepsreflex, extensiv karpi radialis, patellarreflex, gastrocnemius, stöt-sträckar tonus.
Smärtkänslighet (sensorisk funktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Journalföring vid neurologiska symtom

A

Anamnes: insättning, progression, main complaint, andra sjkd.
KU: se nedan. Syftar till att lokalisera skadan till avsnitt och UMN (spänd/ataktisk, överdrivna reflexer) eller LMN (flaccid/pares, nedsatta reflexer)
Diagnostik: MDB
Problemlista
Dxx: VITAMIN D
Diagnos
Behandling
Prognos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Lokalisation.

A

Centralt (cerebrum, cerebellum, hjärnstam, vestibulärt (centralt eller perifert)),
C1-C5,
C6-T2 (pl. brachialis),
T3-L3,
L4-S2 (pl…),
kauda equina,
perifert (neuromuskulärt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Diagnostik

A

MDB, röntgen, CT +kontrast, MRI, CSF, EEG, elektrostimulans av muskler, BAER.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Miniumum databas

A

BP: hematologi, biokemi, elektrolyter, proteiner, Crp/saa, hormoner, ev vitamin b12.
Urinprov: sticka, densitet, protein:crea, cortisol:crea, sediment ev odling vid misstanke aktivt sediment.
Thoraxröntgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

RTG/CT/MR

A

RTG: indikation:skelettskador samt diskospondylit och förkalkade interkostaldiskar
CT: bättre precision för skelettförändringar, även i näshåla och skalle. Med kontrast kan även mjukdelsförändringar ses, dvs nybildningar som tar upp mer kontrast än omgivande vävnad.
MR: speciellt bra för mjukdelar såsom ryggmärg och hjärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Övrig diagnostik

A

EEG, elektromyografi mäter ledningsförmågan(konduktionen) i perifera nerver till muskler. Bear undersöker hörsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Krampanfall.

A

Kan vara flera olika typer bl a epileptiska kramper (fokala eller generaliserade).
DXX: paroxymal dyskinesi (tex episodic falling hos ckcs, spikes border terrier), paroxymalt beteende, synkope, vestibulär episod, idiopatisk huvudtremor, myoklonus, neuromuskulär kollaps, narkolepsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Idiopatisk epilepsi.

A

Def: manifestation av excessiva, synkron, självbegränsand epileptisk aktivitet i nervceller i hjärnan. Beror på låg kramptröskel eller tillfälligt sänkt kramptröskel, eller lesion i hjärnan med hyperaktiva nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Epilepsi typer

A

Reaktiv epilepsi (metabolisk som vid hypoglycemi eller hepatoencefalopati)
Strukturell epilepsi (lesion i hjärnan)
Idiopatisk epilepsi
Generaliserade anfall
Fokala anfall
Fokala anfall som blir generaliserade (tex vid neoplasi som växer eller ärrbildning i hjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Epileptiskt anfall faser

A

Prodromal fas timmar-dagar
Aura hos msk upplevs detta men ej hos djur
Anfall 1-2 min
Postiktal fas min-timmar, förvirring, blindhet, hunger, trött, aggressiv. Ej återställt medvetande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Idiopatisk epilepsi anamnes

A

signalement inkl ålder vid debut, när kommer anfall vila/ansträngning, varighet, postiktala symtom, medvetande under anfall, autonoma symtom, motoriska symtom, skalltrauma/encefalit, mediciner (tex metronidazol), toxiska substanser, ärftlighet. Gärna film på anfall.

Idiopatisk epilepsi och andra kramptillstånd. Uteslutningsdiagnos hos yngre hundar. Finns tydlig ärftlighet i vissa raser så som labrador, border colli, osv. ACVIM har kommit med nya konsensus kring idoiopatisk epilepsi 2023. Alla individer kan få epileptiska anfall men kramptröskeln varierar mellan individerna och i olika situationer. En individ kan ha tillfälligt sänkt kramptröskel och svarar då på anti-epileptisk behandling, oavsett orsak. Separat tabell för kramper. Ej indikation för MR. Fokala anfall som utvecklas till generaliserade kan tyda på lesion i stor-hjärnan tex neoplasi eller ärrbildning.

Vid kramper som debuterar efter 5 års ålder, misstänk strukturell epilepsi. Indikation för MR.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Idiopatisk epilepsi
klinisk och neurologisk undersökning

A

Vanligtvis ua utanför anfall, särskilt viktigt med medvetande, hjärt och lungauskultation,
Glöm inte att försöka hitta orsak till sänkt kramptröskel samt trigger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Idiopatisk epilepsi
Diagnostik

A

BP: hematologi, leverfunktions, njurfunktion, glukos (fru), elektrolyter (iCa), thyroideastatus.
CT/MRI som strukturell orsak misstänks, annars inte. CSF om reaktiv orsak misstänks. Eller om inte svarar på behandling.
EEG: behöver monitorera under anfall. Kan inte utesluta epilepsi, bara bekräfta det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Idiopatisk epilepsi
behandling

A

fenobarbital, imetopoitin (pexion), kaliumbromid levetiracetam (keppra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Status epilepticus respektive clusterepilepsi

A

SE: anfall som varar >5 min
Cluster: >2 anfall inom 24 h
>30 min anfall ger skador på hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Status epileptikus behandling

A
  1. midazolam/diazepam
  2. Levetriacetam + fenobarbital loading dos
  3. ketaminol + dexdomitor + propofol (eller ketofol) + fenobarbital
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vestibulära syndrom
Signalement

A

Äldre hund av mindre ras.
Centralt eller perifert tillstånd. Symtom: ataxi och headtilt, nystagmus initialt. Vid dubbelsidigt balanssvårigheter men cirklar inte. Vid perifert är medvetande normalt medan det vid centralt är nedsatt. Perifert har hosisontell nystagmus medan centralt har verktikal. Perifer ofta enbart facialispares då kommer från innerörat medan centralt kommer från hjärnstammen och påverkar flera kranialnerver. Ofta ökad tonus från ena kroppahalvan. Perifert beror på infektion innerörat, tumör/polyp, geriatiskt eller aminoglykosidtoxicitet eller hypotyreos medan central beror på tumör, blödning, meningoencefalit, infarkt eller metronidazolförgiftning. Diagnostik: MR
Behandling: understödjande, kortison, maropitant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vestibulärt syndrom anamnes

A

Huvudlutning, faller åt sidan eller cirkulerar snävt. Ev sjukdomshistoria med otit. Perifert: normalt AT, centralt: nedsatt AT.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Perifert vestibulärt syndrom klinisk undersökning

A

ataxi, headtilt, nystagmus, AT normalt, normal styrka och posturala reaktioner. EV facialispares/horners, dövhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Centralt vestibulärt syndrom
klinisk undersökning

A

Från hjärnstammen, påverkan kranialnerver (mer än bara facialis). Vertikal nystagmus som ändrar riktning när djuret gör det och upper-motor-neuron-bortfall i benen. Ipsilateral pares, ena sidan svag, andra ökad tonus. Faller åt den sidan skadan sitter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Centralt vestibulärt syndrom
orsaker

A

Trauma, blödning, granulomatös meningoencefalit, neoplasi, vaskulär infarkt, metronidazol toxicitet.

23
Q

Vestibulärt syndrom
Diagnostik

A

Hematologi och biokemi: oftast ua
MR: speciellt viktigt vid centralt vestibulärt syndrom.

24
Q

Vestibulärt syndrom
Behandling

A

Maropitant mot illamående, ev stationärvård för vätska och matning.
Ev kortison.

25
Fibrokartilaginös embolus (FCE).
Broskbit från invertebraldisk som lossnar och hamnar i artär eller ven som försörjer ryggmärgen vilket ger ischemi, blödning och ödem. Unga-medelålders aktiva hundar av raser som sällan får diskbråck. Akuta symtom som ej progredierar efter 24 h. Gör inte ont men ger pares/paralys, assymmetriskt. B: vila, understödjande, förbättring efter 3 dagar. DXX ANPE (akut dehydrerad icke kompressiv nukleus pulposus extrusion)
26
Degenerativ disksjukdom.
Diskbråck Symtom beror på vart diskbråcket sitter. Degenerativa diskbråck pga att nucleus pulposus och annulus fibrosus omvandlas till brosk eller kollagen och disken dehydreras . Golden standard alltid kirurgi men kan vara klokt att inte remittera för omedelbar kirurgi eftersom man inte vet hur stora delar av ryggmägen som skadats (nekros av ryggmärgen). Rek vänta 3-4 dagar. Strikt burvila 14-20 dagar, nsaid eller pred, TLC, urineringskontroll, pregabalin ok, ortoton nej, fysioterapi Vid Hansen typ I diskbråck extruderar disken lateralt eller ventralt. Degenerationen kan börja redan vid 2-9 mån ålder hos taxar. Ärftlighet hos tax. Extrusionen orsakar irritation av meningerna och nervrötterna vilket ger smärta. Kompressionen av ryggmägen ger neurologiska symtom. Även blödning i sinus vertebralis kan ses. Diagnos ställs genom MDB, neurologisk undersökning, slätröntgen + myeolografi eller MRI. Behandling: kirurgi: hemilaminektomi eller dorsal laminektomi. Även intilliggande diskar kan behöva fenestreras i förebyggande syfte. Konservativ behandling: strikt burvila 14-20 dagar, nsaid/kortison, pregabalin/gabapentin, omvårdnad, fysioterapi (tvetydiga resultat på huruvida det hjälper eller ej). Ortoton bedöms ej ha någon effekt men skadar inte heller. Kontroll av urinavgång mycket viktigt. Prognos för att kunna gå igen efter Hansen typ I diskbråck i T3-L3: smärta+ambulatorisk parapares (tex bara bakben drabbade) -->80 % blir bra mha konservativ behandling; 98,5% blir bra med kirurgisk behandling. Icke-ambulatorisk parapares: 81 % blir bra mha konservativ behandling; 93% blir bra med kirurgisk behandling. Paraplegisk med smärtförnimelse: 60 % blir bra mha konservativ behandling; 93% blir bra med kirurgisk behandling. Paraplegisk utan smärtförnimelse: 21 % blir bra mha konservativ behandling; 61 % blir bra med kirurgisk behandling. Komplikationer att komma ihåg vid diskbråck: nekrosen som bildas i ryggmärgen sprider sig under de första dagarna vilket kallas för ascenderande/descenderande myelomalaci. Vilket innebär att om man opererar för tidigt och patienten vaknar upp och är sämre så kan det vara sjukdomens förlopp och inte att man gjort ett dåligt jobb. Bra idé att vänta några (3) dagar och ha en klar bild av skadans omfattning och därmed prognos. Myelomalaci på ett område >4 kotors längd föranleder rek avlivning. Omfattningen av myelomalaci ställs på MR. Hansens typ II uppstår när den degenererade disken bukta in mot ryggmärgen vilket ger ischemiska skador. I kompressionen kan annulus fibrosus rupturera och en bit lossna vilket ger en propp. Hansen typ II drabbar ofta icke kondrodystrofiska raser som schäfer, labrador, doberman, rottweiler. Hundarna är ofta medelålders till äldre och området som drabbas är ofta L7-S1 eller cervikalt. Långsamt progressiva med mild eller ingen smärta. Kan plötsligt bli icke-ambulatoriska. Diagnos ställls på MR. Behandling: kirurgi hemilaminektomi eller ventral slot. Kan ge kvarstående men på de nerver som hunnit degenereras men smärtan försvinner och förloppet bryts. Konservativ behandling: strikt burvila, antiinflammatorisk dos kortison eller nsaid. Symtomen kommer trots behandling att bli värre med tiden.
27
Degenerativt lumbosakralt syndrom.
Orsak: minskning av utrymmet i lumbosakrala vertebra vilket ger kompression av L7, sakrala och kaudala nerver. Kauda equinasyndrom innebär smärta och neuropati i dessa nerver. Kan antingen vara kongentialt eller förvärvat. Den degenerativa formen är förvärvad ger skelettförändringar i L7 invertebraldisken. Schäfer predisponerad, speciellt de som har övergångskota. Främst hundar men ökar bland katterna. Degenerativ form medelålder 6-7 år (kongential från 3 år). Symtom: lumbosakral smärta, hälta bakben, svaghet och muskelatrofi bakben. Fecal och urininkontinens, abnormal svanstonus, ibland självmutialtion. Kan leda till diskbråk typ I och II i området, subluxtion av L7, hypotrofi av interarticulära ligamentet. DXX: neoplasi, menigomeyelit, höftledsdysplasi, vertebral fraktur, kronisk diskosponylit, ilopsoaskontraktur. Diagnostik: BP och UP ofta ua (ev UVI), rtg visar spondylos i område, minskat utrymme L7S1, subluxation av L7, dock enbart CT/MR som kan ställa diagnosen om det är kliniskt relevant eftersom förändringarna kan finnas hos symtomfria. Behandling: ev urinkateter. Konservativt: koppelvila samt NSAID/epidurala kortisoninjektioner. Kirurgi.
28
Trauma mot nervsystemet
Trauma: krävs kraftig trauma för att orsaka skall eller ryggmärgsskada poängterar att kraftigt trauma är utifrån hundens beskaffenhet, kan tex vara påkörd av cykel för en cihuahua). Stabilisera alltid patienten först. Rtg thorax och buk för inre skador, endast lateralprojektioner av patient i fixerat läge. Frakturer ses väl medan kompressioner kräver myelografi. Primära lesioner: kontursion, kompression, förhindrat blodflöde, laceration (avslitning av axoner). Sekundärt ses ischemi, nekros, blödning leder till ökning av intracellulärt kalcium och glutamat som ger frisättning av fria radikaler-->ökat intracraniellt tryck. Immobilisera patienten, dämpa belysning och röster, agera lugnt. Medvetandegrad, uppenbara skador/blödingar, pupillstorlek (stora fixerade pupiller eller oliksotra pupiller tyder på herniering pga för högt tryck), pupillreflex, palpebralreflex, oculocefalisk reflex och svalgreflex. Undersökning vid trauma: modifierad Glasgow coma scale: Cut-off-värde 8, <8 dålig prognos och >8 ger 50% chans för överlevnad de nrmaste 48 h. Andningsmönster vid skalltrauma: Cheyne-Stokes (hyperventilering följt av apné), neurogen hyperventilering (snabb och regelbunden), neurogen flämtning (kippar efter andan, terminal). Hållning: decerebral hållning samt koma till stupor samt sträckta ben tyder på storhjärnskada. Decerebellär hållning opistotonus med böjda bakben och normal mental status. Diagnostik: CT och MRI ofta i kombination för att hitta både frakturer och blödningar Behandling av skalltrauma: alltid medicinsk behandling i inledande skedet. Vid kompressionsfrakturer krävs kraniektomi kristalloid lösning (nacl) följt av blod/plasma/kolloid beroende på vad patienten förlorar. Om ingen bättring eller vid försämring av neurologiska symtom ges hyperton, kristalloid lösning (mannitol). Har effekt inom 15-30 min och avtar sedan efter 1-3 h. Mannitol drar vätska från cerebrum, hämmar fria radikaler och ökar syreupptaget. Mannitol ges alltid som bolus och inte som kontinuerlig infusion. Ökar diures och ges därför alltid tillsammans med kristalloid, fortsätt även efter bolusgivan. Alternativet till mannitol är hypertonisk nacl (7,5%, 4 ml/kg långsamt iv, kan ge bradykardi om det ges för snabbt, kortvarig effekt liksom mannitol 1-3 h). Kortikosteroider är kontraindi blödning, ökad infektionsrisk samt hyperglycemi (hyperglycemi ökar hjärnans känslighet eftersom glukos blir mjölksyra och sänker vävnads pH). Målet är att minska trycket på hjärnan, även värme och syre. Håll huvudet höjt i 20-30 grader för att förbättra venöst avflöde. Kontroller andningsfrekvens, varken hypo eller hyperventilering är positivt. allvarlig ryggmärgsskada i thoracolumbarryggen ger Shiff-sherrington: sträckartonus i frambenen och slappa bakben, vid trauma och vid stroke/blödning eller FCE. Spinal chock ger total avsaknad av spinala reflexer kaudalt om skadan samt hypotoni. Ses efter trauma, blödningar och diskbråck. Om ryggmärgen är intakt återkommer reflexerna inom nga timmar till dygn. Direkt efter att de återkommit kan de vara överdrivna. Prognos generellt pessima vid: hjärnherniering, skallfraktur, hjärnstamslesioner. Ryggtrauma: ryggkotorna stöttas upp av tre delar: kotbågen med spinalutskott och ligament dorsalt samt lateralt av transversalutskotten samt ventralt av kotkroppen , och annulus fibrosus. kan vara ok direkt efter men förvärras efter några dagar pga kompression av ryggmärgen pga fraktur, subluxation, extradurel blödning eller traumatiskt diskbråk alternativt avslitning eller sträckninga av ryggmärgen. Vid primär kontusion fås störning av blodcirkulationen alternativt fås blödning centralt i den grå substansen vilket leder till vakuolisering och efterföljande ischemi, vasospasm, frisättning av glutamat, intracellulärt calicium, katekolaminer och prostaglandiner samt frisättning av tromboxan som kan ge intravaskulär trombos och slutligen nekros av ryggmärgen. Tänk på att kranial skada kan maskera kaudal skada. Vid ryggtrauma är alltid målet att dekomprimera ryggmärgen och stabilisera ev frakturer. Konservativ behanlding är vanskligt i dessa läge. Prognos vid kirurgi god vid ambulatorisk eller icke-ambulatorisk pares, god vid paralys, dålig om bortafll av smärtsensibilitet. Vid bortafll av smärtsensibilitet har patienten <20%chans att kunna gå igen även med kirurgi, rek avlivning.
29
Skalltrauma Primär/sekundär
Primär lesion: kontusion, kompression, komprimerat blodflöde, laceration Sekundär lesion: ishemi, nekros, blödning, toxicitet
30
Skalltrauma neurologisk undersökning
Modifierad Glasgow coma scale: AT: alert, nedsatt, stuporös, koma. Andningsmönster: Cheyne-stokes: hyperventialtion följt av apné, neurogen hyperventilering: snabb regelbunden eller neurogen flämtning: terminal Motoraktivitet: spontana rörelser, pupillstorlek: stora herniering/ökat tryck, små: lesion i hypothalamus. Pupillasymmetri: skada motstående sida. hjärnstamsreflexer: pupillreflex, palpebral-reflex, svalgreflex
31
Skalltrauma Diagnostik
BP: glu, kalcium, syra-bas alb, PLT, hct, urea, krea Blodtryck och syresättning RTG buk och thorax CT + kontrast MR
32
Modifierad Glasgow coma scale
Mentalstatus, motoraktivitet, hjärnstamsreflexer. Gradering 1(koma, ingen motoraktivit, inga hjärstamsreflexer)-6(alert, motoraktivitet, hjärnstamsreflexer). 3-8 prognosis pessima, 9-14 avvaktande , 15-18 god prognos.
33
Skalltrauma Behandling
Cirkulatorisk chock: kristalloid lösning +Hypertonisk kristalloid lösning (mannitol eller hyperton 7,2%nacl) 1g/kg under 20 min. Upprepa var 3-8 h. +Värme +Syre +Smärtlindring Upprepa neurologisk us modifiering Glasgow coma scale
34
Cheyne-stokes
andningsmönster vid skalltrauma. Hyperventiation följt av anpé
35
Neurogen hyperventilation
snabb och regelbunden andning. Kan följas av att patienten kippar efter andn vilket är ett terminalt andningsmönster.
36
Decerebral/decerebellär hållning
Decrerbral: stupor/koma, opistotonus, sträckta framben och bakben Decerebellär: normalt AT, opistotonus sträckta framben, böjda bakben
37
Diskospondylit.
Hematogen spridning eller efter trauma. Kan komma från muninfektioner eller naveln fraktioner hos nyfödda. Diskospondylit: kommer smygande, långvarig smärta från ryggen med tilltagande bortfall. Feber som kommer och går. Diagnos kan ställas på slätröntgen, ta överlappande bilder av hela kotpelaren då det kan finnas på flera ställen. Ta csf och behandla med AB utifrån odlingssvar
38
SRMA
Steroid responsiv meningoartrit Aseptisk, immunomedierad sjukdom. Något har triggat immunsystemet. Inflammation i meninger (även i ryggraden) vilket gör tillståndet mycket smärtsamt. Unga hundar 6-18 mån. Kan drabba alla raser. Sjukdomen går i skov. Högt crp. DXX: polyartrit, diskospondylit, nackdiskbråck, corp al i nacken. Kan bli kronisk efter recidiv eller inadekvat behandling. Milda fall behandlas med nsaid i 6 veckor. Svårare fall med prednisolon i upp till 6 mån. Initialt 4 mg/kg/dag och efter 2 dygn 2 mg/kg/dag i 1-2 veckor och sedan 1 mg/kg/dag. Om crp sjunker halveras dosen var 6-8 vecka ner till 0,5 mg/kg/48-72 h. Mkt svåra fall azathioprine 1,5 mg/kg/vad eller mykofenolat. De flesta växer ifrån sjukdom men det finns de som kan behöva kortison ner till 0,5 mg/kg/vecka. Paraplybegreppet Meningoencefalit of unknown origin vilka alla är immunologiska sjukdomar i nervsystemet. Synonym nekrotiserande encefalitSignalement: unga-medelålders hundar av raserna: mops, yorkshireterrier, maltezer, shih tzu. Symtom: ataxi, nackstelhet, centralt vestibulärt syndrom, facialispares, blindhet, epilepsi och andra storhjärnesymtom. Ibland feber. Blodprov och urinprov ua, ev crp lindrigt förhöjt. Kan ses på MR. Immunosuppression prednocorton 2 mg/kg/dag med successiv sänkning. Evt i kombination med azatioprin, cyclosporin, leflunomid och cytosin-arabinosid (cytostatika, visar lovande resultat). Kombineras ofta med antiepileptika. Behandlingen kan fungera i flera år men leder på sikt till döden. Fästingburna sjukdomar som ger neurologiska symtom hos drabbar hundar på våra breddgrader: ehrlichios och TBE. FIP, centalnervös form. CA 30% av katterna med symtomatisk FIP har lesioner i CNS. Även vid denna form visar ramdesivir goda resultat.
39
Steroidresponsiv meningoarterit (SRMA) Signalement
Ung (6-18 mdr) till medelålders av medelstora till stora raser. Tolling retriever och Berner sennen predisponerade.
40
SRMA anamnes
Subtila och otydliga symtom som kommer och går. Gemensamt är stelhet och med tiden tydligt från nacken. Inappetense och ibland anorexi.
41
SRMA klinisk undersökning
AT: nedsatt, smärta från nacken vid flexion, kan leven ha ont från leder och ryggrad (meninges) evt feber.
42
SRMA diagnostik
BP: biokemi ua, hematologi panleukocytos med vänsterförskjutning. CRP >100 mg/l. Slät rtg: ua CSF: golden standard men vill sällan avvakta behandling för att göra detta.
43
SRMA behandling
Prednisolon 2 mg/kg/dag kan kompletteras med azatioprin, ciklosporin eller mykofenolat.
44
SRMA uppföljning
Täta återbesök, i början 3-5 dagar mellanrum. När crp gått ner och symtom försvunnit påbörjas sänkning av prednisolon. Mål: VAD inom 6 veckor. Total behandlingstid 4-6 månader
45
SRMA komplikationer
Vid recidiv när dosen sänks backar man eller lägger till azatioprin (Imurel) 2 mg/kg/dag.
46
* Meningit av okänd orsak.
Paraplybegreppet Meningoencefalit of unknown origin vilka alla är immunologiska sjukdomar i nervsystemet. Synonym nekrotiserande encefalitSignalement: unga-medelålders hundar av raserna: mops, yorkshireterrier, maltezer, shih tzu. Symtom: ataxi, nackstelhet, centralt vestibulärt syndrom, facialispares, blindhet, epilepsi och andra storhjärnesymtom. Ibland feber. Blodprov och urinprov ua, ev crp lindrigt förhöjt. Kan ses på MR. Immunosuppression prednocorton 2 mg/kg/dag med successiv sänkning. Evt i kombination med azatioprin, cyclosporin, leflunomid och cytosin-arabinosid (cytostatika, visar lovande resultat). Kombineras ofta med antiepileptika. Behandlingen kan fungera i flera år men leder på sikt till döden.
47
Hydrocefalus. *
Ökad produktion eller förhindrat avflöde av csf i/från ventriklarna i hjärnan (4 st). Ger ökat tryck i hjärnan med risk för herniering och nekros av cerebral vävnad på sikt. Kan behöva dräneras.
48
Kranio-cervikala utvecklingsanomalier. *
Syringomyeli: CKCS. Hindrande av avflödet av csf ger kompression av ryggmärgen. Chiari-like malformation del av cerebellum och hjärstammen trycks ut ur foramen magnum. Occipital hypo/dysplasi Diagnos CT, MRI. Behandling: kirurgi, nsaid, gabapentin.
49
Anomalier
Anomalier Syringomyeli och hydrocefalus: bakre skallgropen är för trång och cerebellum ligger ut genom foramen magnum samt flödet av CSF blir stört. Symtom på parestesi, nacksmärta i omgångar, ataxi och cervical scolios. Behandlas medicinskt med nsaid, gabapentin, pregabalin, omeprazol, maropitant, kortison, fysioterapi och kirurgi där bakre delen av skallen tas bort så att hjärnan får plats. Progressivt förlopp. Hydrocefalus ej =öppen fontanell men om fontanellen är öppen=hydrocefalus. Ger symtom före 1 års ålder som regel. Behandlas kirurgiskt genom att man lägger in en shunt för csf. Atlanto-axial subluxation: medfödd dysplasi av dens axis eller dens ligament hos dvärgraser före 1 års ålder, kroniskt progressivt. Ger nacksmärta, ataxi-tetrapares eller tetraplegi. Dignos ställs vid slätröntgen. Sedera ej patienten då flexion av nacken kan klämma in andningscentrum och döda patienten. Behandling: nackkrage och kortison (som avsvällande och för att ge fibrosering av ligament som stabiliserar nacken) eller kirurgi. Ibland tillsammans med occipital dysplasi/hypoplasi Hemivertebra: vanligt på mops, bulldogar. Förekomst av hemivertebra säger ingenting om risken för påverkan på ryggmärgen, det kan bara MR göra. Neurologiska symtom beroende på vilket område som är afficerat, oftast L1-L6. Behandlingen riktar in sig på att minska trycket på ryggmärgen och prognosen beror på hur stort området det är tal om. Vanligtvis handlar det om 3-4 kotor.
50
Neuromuskulära sjukdomar. *
Myastenia gravis Myosit/polymyosit Muskeldystrofi hos Labrador och Devon Rex Orsaker till neuropati Diabetisk polyneuropati Paraneoplastiskt syndrom Toxisk neuropati kronisk exponering av organofosfater eller bly kan ge perifer nervskada Coonhound paralys Infektiös polyrsdiculoneurit neopora caninum och toxoplasma. Botulism Hypotyreos
51
Degenerativ myelopati.
52
Infektiösa meningoencefaliter. *
53
Polyradikulopati. *
54
* Cervikal spondylomyelopati.